Texter från MIN Rättighetscentrum och läsning från andra aktörer om hur nationella minoriteters rättigheter fungerar i praktiken.
Från centrumet
Granskning,
Malmö redovisar ingen åtgärd för äldreomsorg på romani chib
Sedan den 1 juli 2025 ligger reglerna om äldreomsorg på minoritetsspråk i socialtjänstlagen (2025:400). Malmö ingår i förvaltningsområdet för finska, och enligt 8 kap. 7 § andra meningen innebär det att skyldigheten att erbjuda omvårdnad på minoritetsspråk omfattar även romani chib, jiddisch, meänkieli och samiska, om kommunen har personal med språkkunskaperna.
För finska har Malmö tre äldreboenden med finsk inriktning och anger finska som meriterande vid rekrytering. I kommunens handlingar redovisas ingen motsvarande åtgärd för de övriga fyra språken.
Kommunfullmäktige avslog den 27 augusti 2026 en motion om att hälsa-, vård- och omsorgsnämnden skulle ta fram en plan för hur lagens krav ska nås. Nämnden hade i sitt yttrande bedömt att någon plan inte behövs, och att den rekryterande chefen bör avgöra vilka språkkunskaper som är meriterande vid varje anställning.
I samma ärende skriver stadskontoret att den nya lagen innebär ett informationsansvar för kommunen att tydliggöra möjligheterna för den som ansöker om bistånd inom äldreomsorgen. Hur det ansvaret är omhändertaget i verksamheten framgår inte av beslutsunderlaget.
Källor: socialtjänstlagen (2025:400) 8 kap. 5, 7, 8 och 9 §§, kommunfullmäktige i Malmö den 27 augusti 2026 § 191 samt stadskontorets tjänsteskrivelse i ärende STK-2025-1096. Läs om vad lagen kräver av äldreomsorgen.
Läsning från andra
Två granskningar som ger underlag för att följa minoritetsrättigheternas genomslag.
MUCF och Sametinget, utgiven 2026
Minoritetsföreträdare får själva bevaka besluten
I uppföljningen av minoritetspolitiken 2025 beskriver MUCF och Sametinget kvarstående hinder för inflytande. Deltagare i rapportens fördjupningsstudie berättar att de själva behöver bevaka beslutsprocesser för att få komma till tals. Samtidigt lyfter rapporten betydelsen av tidig dialog, tydliga frågor och konkret återkoppling.
Statens insatser räcker inte för minoritetsspråken
Riksrevisionens granskning av statens arbete 2019–2024 visar att insatserna inte räcker för målet att hålla minoritetsspråken levande. Granskningen pekar bland annat på behov av långsiktig finansiering, bättre samordning av undervisningen och tydligare vägar till lärarutbildning.
Analyser, debattexter och remissvar är under arbete. Först ut är en genomgång av hur samrådsskyldigheten i 5 § minoritetslagen tillämpas när en kommun lägger om sin organisation.
När texterna kommer gäller samma krav som för övrigt innehåll: fakta, rättslig bedömning och ställningstagande ska gå att skilja åt, och underlaget ska redovisas så att läsaren kan granska det.
