Nationella minoriteter

Tillhörighet och identitet

I Sverige gäller principen om självidentifikation: den enskilde avgör själv sin minoritetstillhörighet. Identitet kan komma till uttryck genom exempelvis språk, kultur, religion, familjehistoria och gemenskap. Alla inom en minoritet har inte samma erfarenheter eller prioriteringar.

En minoritetsidentitet säger därför inte i sig vilket språk en person talar eller vilken hjälp personen behöver. Rättighetsinformation behöver vara tillgänglig också för den som ännu inte fått lära sig sitt minoritetsspråk.

Källa: MUCF om minoriteter, självidentifikation och språk (öppnas i ny flik).

Språk mellan generationer

De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Samiska omfattar flera språk, och romani chib har flera olika varieteter. Språkliga behov kan därför inte alltid fångas med en enda beteckning.

För en del är minoritetsspråket en del av vardagen. Andra vill återta ett språk som inte förts vidare i familjen. Sverigefinska ungdomsförbundet beskriver sådana avbrott mellan generationer i sitt politiska program. STR-T lyfter hur assimileringen påverkat både språket meänkieli och människors förhållande till sin historia.

Källor: MUCF:s språkbeskrivning (öppnas i ny flik) samt organisationernas texter nedan.

Minoriteters egna perspektiv

Här lyfts frågor ur fem organisationers och institutioners egna texter. De visar olika prioriteringar och ger vägar till vidare läsning. Varje avsändare står för sin framställning; ingen text beskriver allas erfarenheter inom en minoritet.

Judar

Judiska Centralrådet betonar mångfalden i judiskt liv och överföringen av kultur och identitet till kommande generationer. I sitt remissvar framhåller rådet att arbetet med jiddisch behöver utgå från de berördas behov, bland annat som kulturarvsspråk.

Judiska Centralrådets remissvar om en strategi för judiskt liv (öppnas i ny flik) (PDF, 2024).

Romer

I GRIF:s rapport berättar unga romer om antiziganism, alltså rasism mot romer, och om att ibland dölja sin identitet. De beskriver också stolthet, framtidsplaner och en vilja att påverka bilden av romer. Berättelserna kommer från rapportens deltagare.

GRIF: Vi är inte problemet – romska ungdomars röster (öppnas i ny flik) (PDF, 2025).

Samer

Sametinget framhåller samernas ställning som urfolk och frågor om självbestämmande, språk, kultur och förhållandet till land och vatten. Samiska rättigheter går därmed utöver minoritetslagens område. Sametinget är både ett folkvalt organ och en statlig myndighet.

Sametinget om självbestämmande (öppnas i ny flik) och Sametingets uppdrag och dubbla roller (öppnas i ny flik) (2026).

Sverigefinnar

Sverigefinska ungdomsförbundet kopplar språkets framtid till undervisning och möjligheten att använda finska genom livet. Förbundets politiska program efterfrågar bättre förutsättningar för barn och unga, också när språket gått förlorat i tidigare generationer.

Sverigefinska ungdomsförbundets politiska program (öppnas i ny flik) (PDF, odaterad version).

Tornedalingar, kväner och lantalaiset

Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset, STR-T, använder dessa benämningar och beskriver assimileringens följder för språk, kultur och tillit. Förbundet betonar att försoningsarbetet behöver resurser och verkligt inflytande för de berörda. Lagens minoritetsbeteckning är tornedalingar.

STR-T:s remissvar om försoning och upprättelse (öppnas i ny flik) (PDF, 2024).

Barns och ungas egna erfarenheter

I Barnombudsmannens intervjuer med barn och unga från alla fem minoriteterna framkommer erfarenheter av okunskap och stereotyper. Deras perspektiv behöver få utrymme på egna villkor. Myndigheter ska särskilt främja barns och ungas inflytande och anpassa formerna för deltagande.

Källor: Barnombudsmannens intervjurapport (öppnas i ny flik) (2023) och minoritetslagens regler om inflytande.

Vad granskningarna visar

Riksrevisionen bedömde 2025 att statens insatser för minoritetsspråken var otillräckliga och alltför kortsiktiga. MUCF och Sametingets uppföljning av 2025 beskriver kvarstående hinder för inflytande, bland annat att minoritetsföreträdare själva behöver bevaka beslutsprocesser.

Rapporterna ger underlag för granskning och förändring. De avgör inte om ett lagbrott har begåtts i ett visst ärende.

Källor: Riksrevisionens granskning av minoritetsspråken (öppnas i ny flik) (2025) och Minoritetspolitikens utveckling 2025 (öppnas i ny flik) (PDF, utgiven 2026).

Rättigheter och vägar vidare

• Rättigheter i skola, omsorg och myndighetskontakter
• Hitta stöd, anmälan och möjligheter till prövning

Källor och sakuppgifter kontrollerade 21 september 2026. Organisationskällorna visar avsändarnas perspektiv vid respektive publicering.